2008-01-11 Första tillsägelsen.
Jag följer David i sökaren, klickar av så många bilder jag kan. David har valt en linje som börjar med ett litet dropp. Efter det är det helt öppet och han kan dra på rejält med stora pudersvängar. Efter tre svängar störs fotografen av en röst som säger på Japanengelska: "No No No! You don't ski there. This is keep out hill!" Jag slutar följa David med kameran och tittar istället upp. Där står en kille i röd jacka med trycket "Ski Patrol" . Efter att vi berättat att vi inte visste om att man ej fick åka där så lämnar killen oss. Detta var väldigt tråkiga nyheter för oss eftersom vi hade långt gångna planer på att straightlina rännan bredvid och droppa en klippa på samma sluttning.
David slaktar otillåten linje i Happo.
(click on image for larger version)
Vi hann i alla fall få vars två bra åk på den sluttningen innan vi blev tillsagda. Nu får vi ta det lite lugnt med just det stället några dagar framöver så vi inte riskerar att bli av med våra säsongspass, det hade inte varit så kul.
Efter "ski patrol"-incidenten hade vi inga egentliga superbra ställen att åka på. Vid toppliften sken fortfarande solen, men över dalarna låg där ett tjockt molnlager. Vi ville inte ge oss ut backcountry och riskera att få navigera i tjock dimma, så vi valde att åka piståk efter piståk högst upp i systemet i väntan på att molnen skulle skingra sig. Detta hände ju självklart inte, istället dränktes större delen av systemet i dimma. Vi valde då att ta ett lite längre åk genom skogen där referenspunkterna var fler än på kalfjället. För att komma upp på toppen efter detta åk måste man ta tre liftar, det tar med andra ord ganska lång tid. Väl uppe på toppen såg vi att molntäcket hade flyttat på sig och låg nu en bra bit ovanför oss. Vi tittade på varandra och insåg båda två direkt vad detta betydde, nu jävlar ska det åkas backcountry!
Acke börjar rättfärdiga användandet av favorittröjan med trycket "Every turn is a sign of fear".
(click on image for larger version)
Toppliften i Happo One ligger precis på början av en rygg. Ryggen fortsätter sen 1000 höjdmetrar upp. Efter att ha gått upp en bit på den här ryggen har man två huvudalternativ, antingen åker man en nordsida ner till en dal, och går sedan i 30-45 minuter på asfaltväg för att komma tillbaka. Det andra alternativet är att åka en sydsida ner mot systersystemet Hakuba47. Härifrån kan man sedan ta en buss tillbaka till Happo One. Eftersom vi inte hade några skor med och var måttligt sugna på att gå långt i pjäxor valde vi sydsidan ner mot Hakuba47. Här fick vi resans bästa åk, 1000 vertikala meter i puder och vi såg inte några andra människor på hela tiden. I slutet av åket måste man passera ett antal dammar med varierande höjd. Här får man ta det lite försiktigt så man inte ramlar ut för ett 15-meters stup med efterföljande plattlandning. Tar man det bara lugnt och håller sig till sidorna av dalen kan man lätt passera dessa dammar.
Obligatorisk pose i bäcken.
(click on image for larger version)
Idag gjorde vi samma tur med planen att hinna med två, en på förmiddagen och en på eftermiddagen. Snön var dock så katastrofalt dålig att vi nöjde oss med ett. Vädret under natten hade inte varit snäll mot snön. Det som igår var puder var bristande skare idag. De sista hundra metrarna hade islagret hunnit smälta så det bara var riktigt tung snö, men då hade orken redan försvunnit från våra kroppar. Efter en liten lunch med en åtföljande Asahi fick vi nya krafter och tog oss upp till toppen av Happo igen för att öva inför en tävling som tydligen ska gå av stapeln i mars då man kör från mellanstationen till dalen. Under detta åk uppmättes Oki´s (stor på japanska, Alexanders nya smeknamn) topphastighet till närmre 80km/h. Samma fart som Bode Miller körde störtlopp på en skida häromåret...
Vår väg ner till Hakuba47. Vi har den här sidan av berget nästan helt för oss själva!
(click on image for larger version)
Vi har även hunnit med en liten utflykt till Nagano. Det var tyvärr lite av ett misslyckande, vi hade ingen aning om vart vi skulle gå eller var man hittade fina affärer. Vi fick i alla fall tillfälle att besöka en riktigt stor sportaffär, där vi handlade på oss lite småsaker som vi behövde. Vi har även hunnit med en shoppingrunda här i Hakuba, då vi bl.a. hittade en affär specialiserad på Hestra och Haglöfs. Perfekt för oss då vi letat efter fett till våra Hestrahandskar. Efter tips från vår norske kollega om en backcountryaffär 45 minuters gångväg från hemmet, traskade vi vidare från hestrabutiken. I backcountrybutiken fyndade Alexander en skidfotoryggsäck som var väldigt välbehövd.
Årets skidor. Katana modell stor och Katana modell större.
(click on image for larger version)
Vi vill avsluta den här uppdateringen med att tacka alla ni som skriver till oss. Vi är ofta inne och kollar om någon ny har skrivit så fortsätt gärna kommentera! Vi fick en fråga om vädret innan som vi glömt svara på. Vädret här är rätt likt det vi hade i Whistler. Det är sällan speciellt kallt här, vi har oftast endast några minusgrader. Ibland kryper temperaturen över nollsträcket och nederbörden kan lika gärna komma som regn. Blåsa verkar det göra en hel del här. Så länge man håller sig i systemet brukar det inte vara några problem, även om vi har varit med om ett rejält undantag, då det stormade riktigt rejält redan på låg höjd och stolliftarna knappt kunde gå.
Folktom pist en stormig dag.
(click on image for larger version)
/ Alexander och David |